Vi behöver alla bilder digitalt
Har du pappersoriginal kan du scanna själv eller lämna dem för scanning hos oss.
Om du väljer att lämna scanna bilderna själv:
Upplösning färg och gråskalebilder: 200–300 dpi.
Se till att scanna svartvita bilder i gråskala. (Ej RGB)
Färgbilder scannas som RGB-bild.
Bilder som består av enbart svart och vitt, dvs utan gråtoner, scannar du som streckbild (bitmapp). Du behöver då högre upplösing: 800–1200 dpi. Vid scanning av text eller tunna linjer, ställ in den högre upplösningen.
Kan du inte ställa in upplösning välj ”hög kvalitet” eller motsvarande i scannerprogrammet.
Uppgifterna om upplösning gäller då bilden mäter den storlek den ska ha i den färdiga boken, ska bilden förstoras behövs högre upplösning.
Om du har scannat bilder i formatet Jpg, jpeg: när du sparar bilden kommer det ofta upp en ruta för storlek på bild, se till att du drar reglaget till maximum. Bilden minskar annars i upplösning.
(Vissa lågupplösta bilder kan fungera ändå i tryck. Låt oss titta på bilden innan du kasserar den.)
Digitalkamera
Använder du digitalkamera måste du ställa in hög upplösning/ kvalitet redan när du fotograferar.
Bildkostnad i tryck
Svartvita bilder eller bilder i gråskala innebär inga extra tryckkostnader.
Begär offert för färgtryck i inlagan.
Färgomslag är inräknat i prislistan.
Har du pappersoriginal kan du scanna själv eller lämna dem för scanning hos oss.
Om du väljer att lämna scanna bilderna själv:
Upplösning färg och gråskalebilder: 200–300 dpi.
Se till att scanna svartvita bilder i gråskala. (Ej RGB)
Färgbilder scannas som RGB-bild.
Bilder som består av enbart svart och vitt, dvs utan gråtoner, scannar du som streckbild (bitmapp). Du behöver då högre upplösing: 800–1200 dpi. Vid scanning av text eller tunna linjer, ställ in den högre upplösningen.
Kan du inte ställa in upplösning välj ”hög kvalitet” eller motsvarande i scannerprogrammet.
Uppgifterna om upplösning gäller då bilden mäter den storlek den ska ha i den färdiga boken, ska bilden förstoras behövs högre upplösning.
Om du har scannat bilder i formatet Jpg, jpeg: när du sparar bilden kommer det ofta upp en ruta för storlek på bild, se till att du drar reglaget till maximum. Bilden minskar annars i upplösning.
(Vissa lågupplösta bilder kan fungera ändå i tryck. Låt oss titta på bilden innan du kasserar den.)
Digitalkamera
Använder du digitalkamera måste du ställa in hög upplösning/ kvalitet redan när du fotograferar.
Bildkostnad i tryck
Svartvita bilder eller bilder i gråskala innebär inga extra tryckkostnader.
Begär offert för färgtryck i inlagan.
Färgomslag är inräknat i prislistan.
Bildrättigheter
Om du använder andras bilder behöver du tillstånd från fotografen/illustratören eller de som har kopieringsrätten, t.ex. en bildbyrå.
Upphovsrätten för bilder med verkshöjd gäller 70 år efter fotografens/illustratörens död.
För fotografisk bild utan verkshöjd gäller upphovsrätten till dess femtio år har förflutit efter det år då bilden framställdes.
Vad som är verkshöjd är en svår bedömningsfråga varför det oftast är säkrast att använda sig av den strängare bestämmelsen.
Om du kopierar av bilderna från ett annat medie, t.ex. en bok, gäller även upphovsrätten för boken.
Om du vill ha bilder på äldre konstverk måste du tänka på att även avfotograferingen är upphovsrättsligt skyddad.
Exempel: Du vill ha en bild på en 1700-talstavla i din bok. En avbildning av tavlan är visserligen fri att publicera, men du har inte tagit fotot själv. Den som tagit bilden har upphovsrätt till sitt fotografi. Du kan alltså inte använda bilden utan att fråga om lov.
(Det går ofta att köpa bilder med kopieringsrätt på äldre konstverk ifrån muséer.)
Ovanstående är svenska regler. För bilder från andra länder tänk på att kontrollera vad som gäller i respektive land.
Om du får tillstånd att publicera någon annans bild ska upphovsmannen vara namngiven i din bok. Om det är flera bilder med olika upphovsmän ska läsaren förstå vem som skapat vilken bild. Namn bör anges även om upphovsrätten gått ut.
Bilder du själv skapat har du naturligtvis kopieringsrätten till. Ingen annan får publicera dem utan tillåtelse från dig.
Lagtexter om upphovsrätt hittar du regerings hemsida: http://www.regeringen.se/sb/d/1920
En mängd frågor och svar om upphovsrätt för bilder finns du på Bildleverantörernas hemsida: http://www.blf.se/468.php#452
Köpa bilder
Om du köper bilder från en bildbyrå kan du välja på hyrbilder och royaltyfria bilder.
Hyrbilder har du begränsade rättigheter till, både vad gäller vad den används till och hur länge/många gånger. Det kan hända att du enbart får engångs-publiceringsrätt. Du kan då inte göra en ny upplaga av boken även om du bara tryckt 30 ex i första upplagan.
Royaltyfria bilder betalar du en engångssumma för. Du får sedan använda bilden till vad du vill och hur länge du vill.
Gratisbilder
Ett tips för att hitta bilder är att gå in på Wikipedia – den fria encyklopedien. Här finns många bilder som är gratis, högupplösta och fria att använda kommersiellt. Du måste dock för varje enskild bild kontrollera vilka regler som gäller. Intill bilden finns oftast en tillhörande text med information om hur du får använda bilden.
Om du använder andras bilder behöver du tillstånd från fotografen/illustratören eller de som har kopieringsrätten, t.ex. en bildbyrå.
Upphovsrätten för bilder med verkshöjd gäller 70 år efter fotografens/illustratörens död.
För fotografisk bild utan verkshöjd gäller upphovsrätten till dess femtio år har förflutit efter det år då bilden framställdes.
Vad som är verkshöjd är en svår bedömningsfråga varför det oftast är säkrast att använda sig av den strängare bestämmelsen.
Om du kopierar av bilderna från ett annat medie, t.ex. en bok, gäller även upphovsrätten för boken.
Om du vill ha bilder på äldre konstverk måste du tänka på att även avfotograferingen är upphovsrättsligt skyddad.
Exempel: Du vill ha en bild på en 1700-talstavla i din bok. En avbildning av tavlan är visserligen fri att publicera, men du har inte tagit fotot själv. Den som tagit bilden har upphovsrätt till sitt fotografi. Du kan alltså inte använda bilden utan att fråga om lov.
(Det går ofta att köpa bilder med kopieringsrätt på äldre konstverk ifrån muséer.)
Ovanstående är svenska regler. För bilder från andra länder tänk på att kontrollera vad som gäller i respektive land.
Om du får tillstånd att publicera någon annans bild ska upphovsmannen vara namngiven i din bok. Om det är flera bilder med olika upphovsmän ska läsaren förstå vem som skapat vilken bild. Namn bör anges även om upphovsrätten gått ut.
Bilder du själv skapat har du naturligtvis kopieringsrätten till. Ingen annan får publicera dem utan tillåtelse från dig.
Lagtexter om upphovsrätt hittar du regerings hemsida: http://www.regeringen.se/sb/d/1920
En mängd frågor och svar om upphovsrätt för bilder finns du på Bildleverantörernas hemsida: http://www.blf.se/468.php#452
Köpa bilder
Om du köper bilder från en bildbyrå kan du välja på hyrbilder och royaltyfria bilder.
Hyrbilder har du begränsade rättigheter till, både vad gäller vad den används till och hur länge/många gånger. Det kan hända att du enbart får engångs-publiceringsrätt. Du kan då inte göra en ny upplaga av boken även om du bara tryckt 30 ex i första upplagan.
Royaltyfria bilder betalar du en engångssumma för. Du får sedan använda bilden till vad du vill och hur länge du vill.
Gratisbilder
Ett tips för att hitta bilder är att gå in på Wikipedia – den fria encyklopedien. Här finns många bilder som är gratis, högupplösta och fria att använda kommersiellt. Du måste dock för varje enskild bild kontrollera vilka regler som gäller. Intill bilden finns oftast en tillhörande text med information om hur du får använda bilden.